Ett bra sätt att förbättra sin relation med sin hund är att vara oförutsägbar på promenaderna. Att vara oförutsägbar är något som de flesta hundägare får höra, åtminstone på kurser i vardagslydnad - hoppas jag!
Man kan få rådet att hunden ska vara den som har koll på matte/husse och att man inte ska vara den som ropar på hunden för mycket utan man ska belöna hunden när den tar kontakt. Och det är ett jättebra sätt att tänka och göra, problemet kan ofta vara att hunden vet precis var matte/husse är och känner inte att den behöver ta kontakt speciellt ofta. I såna här fall så blir hundens kontaktsökande ofta en följd av signaler från matte/husse som denne kanske inte är helt medveten om. Kontaktsökande kan också vara en vana, en rutin. Hunden tar kontakt när matte/husse stannar på samma ställen som han/hon alltid brukar stanna och hunden tar kontakt när matte/husse gör något speiellt med armarna eller övriga kroppsspråket. Matte/husse kanske tänker att "jo men min hund är bra på att ta kontakt", och det är hunden - fast beteenden är förutsägbart eftersom att du är förutsägbar för hunden.
Hur är man då oförutsägbar på en promenad?
Det absolut bästa är att inte följa samma promenadstråk varje promenad. Efter ett par tre gånger vet hunden exakt vilka svängar du brukar göra och exakt vilka stopp, och då är det dags att vara oförutsägbar - överraska både dig själv och hunden.
Det här är enormt mycket lättare de tider på året när inte vägarna kantas av vallar och när inte otrampade stigar är dolda under 1 meter orörd snö. Men var inte rädd att lämna stigen/gångvägen, klä dig ordentligt och var redo att vara oförutsägbar. Min allra bästa vän på hundpromenader är min GPS i telefonen. Personligen använder jag min Geocaching-app eftersom att den visar alla större stigar och elljusspår lika väl som gångvägar, broar och bilvägar. Tack vare min GPS kan jag lämna en stig och veta i vilken riktning jag ska hålla mig för att möta upp en ny stig. Och tack vare den så är jag aldrig rädd att gå vilse.
Även i bebodda områden kan man vara oförutsägbar. När hunden rastats ordentligt, när den gjort både nummer ett och två, så ge dig in i ett villa- eller radhusområde och sväng - sväng - sväng! Man kan också gå framåt och sen tillbaka en bit, så framåti en annan riktning och sen tillbaka en bit. Promenader behöver inte vara från A-B eller längs en oavbruten runda. Ser du en gångväg du inte provat förut så prova den, om så bara 100 meter för att sen gå tillbaka. Genom att inte alltid gå samma stråk blir du oförutsägbar för hunden och hunden blir mer uppmärksam på dig och vad du har i görningen.
Det finns även andra sätt att vara oförutsägbar; man kan träna tricks och lydnad närsomhelst på promenaden. Man kan få glädjeskutt och hoppa och leka med hunden; gärna i samband med att hunden tittar på en/söker kontakt.
Allt beror på vad du har för hund. Har du en hund som vill ha stenkoll på omgivningarna så kanske den inte är så mottaglig för att träna tricks på promenaden, har du en gammal hund så kanske du inte vill utsätta den för en lång kringelkrokig promenad utan kanske hellre överraskar med lite lydnadsträning - gärna sånt som du vet att den kan. Har du en valp så kan du, och bör du, hitta på i princip vadsomhelst... förutom möjligtvis att drunkna i 1 meter snö i skogen. Alla upplevelser bör vada positiva upplevelser.
Att vara oförutsägbar ökar hundens kontaktsökande, tillit och vilja att samarbeta. Så var oförutsägbar, oavsett årstid!
Mvh Camilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar