Blodpudding som träningshundgodis

När man ska lära hunden något nytt, eller gå på en kurs med flera andra hundar, kan det vara bra att kunna ta fram det där ässet i rockärmen. De flesta hundar gillar blodpudding. Bitarna blir riktigt små och man behöver inte stora bitar för att belöna en hund, inte ens en stor hund.

Jag tar 1 liten blodpuddingshalvmåne, skär i 7 skivor och skär sen de skivorna i massor av små 1/2 x 1/2 cm kuber. De blir riktigt små och riktigt många. En blodpudding blir ungefär 900-1000 bitar. Det räcker till många träningspass. Jag brukar sen dela upp bitarna i påsar á ca 100 bitar och frysa in i frysen och ta fram en påse i taget när den är dags att använda.
Det går också att torka bitarna riktigt rejält och förvara de i plåtburk i skafferiet, men ej över normal rumstemperatur.

Sätt ugnen på 100 grader. Skär upp blodpuddingen och lägg på bakplåtspapper på bakplåt. Det blir 2-3 plåtar beroende på hur tätt du lägger de. Jag brukar försöka få plats på två plåtar. Grädda sen en plåt i taget i 80 grader i en timme. När den andra plåten är klar kan du sätta tillbaka den första också och låta de svalna (och torka lite till) på eftervärme.
Om du har båda plåtarna inne på varmluft riskerar du en ugn full med småbitar överallt eftersom att bitarna är så lätta att pappret lyfts och bitarna faller av.

Som alltid när du tränar en hund med godis som belöning så tänk på att om hunden inte är extra aktiv så kan du behöva minska den vanliga maten så att hunden inte riskerar att gå upp i vikt. Detta gäller speciellt i en intensiv period med mycket nytt och mycket godis. Alla hundar är olika och du vet bäst själv hur mycket mat din hund tål. Det är bättre att ge lite för mycket (vanlig mat + träningsgodis) under träningen än att ge för lite av den vanliga maten, om hunden är fokuserad på godiset för att den är hungrig lär den sig ändå ingenting.
Träning som kan kräva mycket godisbelöningar är främst klickerträning när man precis börjar med det, börjar med något nytt eller om man ska ta itu med ett problembeteende med klicker. Och tänk på att oavsett om du tränar med klicker eller inte så är det inte antalet godisar du minskar på och behåller antalet klick/belöningsord, varje klick innebär en belöning så precis som jag skrev i inlägget om klickerträning så fasar man ut klickern. Det innebär att om man t.ex. ska lära hunden gå fot/sida så kanske man börjar med att belöna varje steg, sen vartannat, sen vart tredje, vart femte, vart tionde, vart tjugone och sen bara när övningen är avslutad, när man t.ex. kommit över vägen.

Mvh Camilla Stefansdotter