Valet av blandrashund

Det här inlägget publicerades första gången den 15 oktober 2012. Det mesta i det här inlägget är detsamma som då, men jag har lagt till ett nytt styckte nästan längst ner som heter "Vad är det värsta som kan hända?".

Som hundinstruktör så vet jag att en väldigt stor andel av de som skaffar hund skaffar en blandrashund. Jag ska aldrig säga att jag själv aldrig kommer att göra det, för man ska aldrig säga aldrig, men jag har inga planer på det. Som jag tidigare skrivit så vill jag veta vad jag får och det sker lättast med en renrasig hund. Även om alla hundar är individer så är det så med renrasiga hundar, oavsett ras att de rastypiska egenskaperna är väldokumenterade åtminstone flera årtionden tillbaka. Man får ett hum om att hunden kommer bli svår att få jaktren eller att den måste få valla eller aktiveras på liknande sätt för att må bra.

Om man nu har siktet inställt på en blandrashund så är det nog oftast så att man helt enkelt fallit för en blandning mellan två eller flera raser och inte direkt har för avsikt att tänka om. Om så är fallet så är det väldigt viktigt att man tar reda på så mycket som möjligt om alla raser som är inblandade i denna genetiska gott och blandat-hunden man tänkt att införskaffa. Tänk om du hade valt en renrasig hund, tänk hur mycket du hade forskat innan du valt rätt ras. Man hinner nästan bli expert på just den rasen innan man ens fått hem valpen. Köper du en hund av blandras så gör du bäst i att bli expert på alla de raser som ingår i din hund, för alla egenskaper kan dyka upp - kanske inte med en gång, men med stor sannolikhet så småningom. Och för att få en så harmonisk samvaro som möjligt med din hund, för att få en så harmonisk hund som möjligt, gör du bäst i att förbereda dig på allt som komma kan. Har du en blandning av två olika raser så kan det ju gå åt ena hållet eller åt andra eller bli en härlig blandning av båda världar. Har du en blandning av tre eller fyra raser så kan det bli kaos om du inte är förberedd. Det kan bli kaos ändå, men förhoppningvis blir det ett ordnat kaos.

Bichon frisé/Yorkshire terrier

Det finns tusentals olika blandningar, men några exempel på blandningar jag har kommit i kontakt med (oftast på kurser) är Border collie/Labrador eller Border collie/Golden retriever, Pudel/Cocker spaniel eller Pudel/Cavalier king charles spaniel, Beagle/Cavalier king charles spaniel, Chihuahua/Jack Russel terrier, Schäfer/Labrador, Labrador/Boxer, Tax/Jack Russel terrier m.fl. Över lag är blandningar där ena parten är endera Chihuahua, Border collie, Labrador eller Pudel väldigt vanliga.
När det gäller småhundar undrar jag om det inte helt enkelt handlar om "söthetsfaktorn". Jag har stött på blandraser där blandningen är väl genomtänkt av uppfödaren i fråga eller blandingar som börjar bli så vanliga och så enhetliga att de nästan ses som egna raser, t.ex. cavalier king charles spaniel och pudel (cavapoo) men dessa blandningar är ändå undantagen.
När man väljer att blanda in Border collie så är det snabblärdheten, alertheten och energin man vill åt. Men man måste också inse varför den rasen är som den är; för att den ska orka att valla en hel dag eller två och kunna lära sig olika kommandon och urskilja dem på långt avstånd.
Blandningar med Labrador retriever uppfattar jag som vanliga för att man vill åt den där familjevänliga, hemkära känslan som labradoren ger. Visst kan det bli en sån hund av blandningen, men oftast om den andra parten i blandningen är någorlunda lika, för den andra hundens egenskaper kan lika väl skina igenom oavsett som det är vakt eller osäkerhet eller vad det nu kan vara.
Varför blandar man med pudel? Pudel har alltid varit en populär ras, den anses vara lättlärd, barnvänlig och framför allt anses den vara allergivänlig. I de flesta fall är det den allergivänliga pälsen man vill åt, men i många fall med pudelblandningar är det även lättlärdheten och energin man vill dra nytta av. Många pudlar är ju lite som studsbollar, de hoppar gärna och får man väl igång de så kan de hoppa ett bra tag för liten lön.
Blandningar med jakthundar, t.ex. blandningar med Beagle, Stövare eller Jack Russel terrier sker oftast med förhoppningen om att jaktinstinkten ska dämpas. Men det mina vänner, sker ytterst sällan. Jaktinstinkten är så pass grundläggande i de flesta jaktraser att den egenskapen oftast sitter i hårt även hos den blandade avkomman.
Så min fråga till blivande ägare med en jaktblandning kommer alltid vara; har du tid och möjlighet att jaga med din hund eller på något sätt tillfredsställa hundens jaktbehov med jaktträning?

Cocker spaniel/Pudel (Cockerpoo)

Välj en blandras med så lika föräldrar som möjligt. Om du nu har siktet inställt på en blandrashund men ännu inte helt har bestämt dig för vilken blandning du ska välja så har jag några goda råd. För att få en så harmonisk hund som möjligt är det bra om föräldrarna är av så lika raser som möjligt. Det allra bästa är om raserna i fråga ingår i samma raskategori, och nu menar jag inte SKK:s uppdelning av raser där det finns en kategori som rätt och slätt heter sällskapshundar. Nu pratar jag om raskategorier efter hundrasens ursprungsuppgift där exempel på kategorier är Vattenapporterande hundar (ex. pudel, portugisisk vattenhund), Ställande jakthundar (ex. många spetsar), Vallhundar (ex. schäfer, border collie, puli) etc.
Några av de mest lyckade blandningar jag har stött på är Tax/Jack Russel terrier (båda låga jakthundar), Border collie/Schäfer (vallhundar) och Siberian husky/Samojed (Draghundar). Men även cocker spaniel/cavalier king charles spaniel (apporterande fågelhundar) och Bichon havanais/Lhasa apso (vakthundar). Och det gemensamma för dessa blandningar är att deras föräldrars raser är väldigt lika varandra men ändå helt olika raser.

Flat coated retriever/Labrador retriever

Finns det inte en ras som uppfyller de krav du ställt på din hund? Om du har hittat en blandras som med sin blandning tycks besitta just de egenskaper du vill ha hos en hund så kan det faktiskt löna sig att tänka till en gång extra.

Finns det inte en ras redan som har alla dessa egenskaper? Hur får jag reda på det? Jo, du kan t.ex. ta kontakt med en hundinstruktör, en hundpsykolog eller en hunddagisföreståndare. Alla de yrkeskategorierna är utbildade i hundar, raser och egenskaper och bör kunna svara på vilken hundras som skulle passa dig bäst. Precis som jag skrivit ovan är en populär blandning en blandning mellan Border collie och Golden eller Labrador retriever med motiveringen att ägaren ville ha en apportör med lite fart i. I många fall har ägarna tidigare haft eller kommit i kontakt med Golden eller Labrador men tyckt att de är lite segstartade. Vad finns det för alternativ? Jo, en Jaktlabrador eller en Jaktgolden kan vara ett väldigt bra alternativ. När man letar uppfödare letar man helt enkelt efter en som inriktat sig på att få mer aktiva hundar. Man kan också leta efter en annan, mindre vanlig, apporterande fågelhund såsom Kleiner münsterländer (förkroppsligandet av uttrycket apportör med fart i), Nova scotia duck tolling retriever (passar en enormt aktiv ägare som gillar att vara utomhus) eller Chesapeak bay retriever (hund med motor men dock rätt vaktig).

Om jag väljer denna blandning, får jag då det jag vill ha eller kan det komma överraskningar? Om du bestämt dig för att den här blandningen blir det, punkt, så kan det vara bra att ändå ta kontakt med en representant ur någon av ovanstående yrkeskategorier för att ta reda på hur de raserna som ingår i din blandning kan komma att samverka. Vill du t.ex. ha en oavstående blandning mellan Border collie och Golden retriever så kan det vara bra att få veta hur rasernas andra respektive egenskaper kan komma att samverka eller krocka. En Border collie har t.ex. väldigt lätt för att komma upp i varv och måste tränas i att ta det lugnt medan en Golden retriever är känd för att, som en bekant sa till mig en gång, vara en ryamatta inomhus. Och det är bara ytterliggare en egenskap var hos respektive ras så det kan vara bra att gräva lite extra och att skaffa sig ett bollplank.

Vad är det värsta som kan hända?
I min erfarenhet så finns det en hel del som kan hända när man blandar raser, framför allt om man blandar raser som är som natt och dag samt när man blandar fler än två raser. Det allra värsta som kan hända är att din hund inte vet vad det ska göra med alla sina instinker. När den ser en katt; ska den jaga iväg eller hinna ifatt för att leka? När den ser ett barn och vill leka; ska den valla eller hämta?
Det är svårt och omöjligt att ta upp alla situationer som kan uppstå, men föreställ dig en situation där hundens ursprungliga uppgifter krockar och hunden står mitt i och bryter ihop för att den inte vet vilken instinkt den ska följa.
Vad händer när en hund blir så förvirrad? Jo, då kan så kallade stereotypa beteenden sätta in; den kan jaga sin egen svans, jucka mot dig/en annan hund/ett barn, klia eller slicka sönder sin päls och få sår och i en akut situation kan den faktiskt bita någon bara för att den måste få utlopp för frustrationen som föds inom den. Då handlar det inte om uppfostran, att ha misslyckats med att dämpa eller främja vissa naturliga beteenden, det handlar om att hunden inte vet vem den är eller vad den ska göra i en given situation för att instinkterna är för många eller för att instinkterna går emot varandra.
Så om du vill införskaffa en blandrashund, fråga dig själv följande:
Vilka egenskaper hos min kommande hund går emot varandra? Vilka instinkter kan komma att krocka?
Du är mer än välkommen att höra av dig till mig med frågor om just de raser du funderar på.

Golden retriever/Springer spaniel (Gospel)

De flesta hundinstruktörer blir bara glada om det ringer blivande hundägare med frågor om raser. Själv hjälper jag gärna till att hitta rätt ras eller att förklara egenskaper och eventuella överraskningar eller sånt man bör vara uppmärksam på eller aktsam om. Jag har tagit emot otaliga samtal om allt från huruvida en Beagle är barn- och stadsvänlig till om en Boxador kan vara rätt val.

Som jag tidigare sagt: Välj ras med huvudet, välj hund med hjärtat.

Mvh Camilla