En djurtränare och hundinstruktör som bloggar om hundträning, hundhållning och allt annat som kan ha med hund att göra. Ibland bloggar jag även om träning med andra djur än hund.
Jag har funderingar och åsikter och det är här jag delar med mig. Bloggen uppdateras sporadiskt under 2018.

tisdag 17 april 2018

Valp sökes för träning med blivande instruktör


Jag har en väninna som går en utbildning till Hundinstruktör på Hundens hus. Hon håller just nu på med sitt ”projekt valp” där hon för att lära sig alla övningar hon senare ska ha på valpkurser osv.
Tyvärr har hon förlorat chansen att träna två olika valpar nu, en som blivit sjuk och en som börjat löpa.
Om någon känner någon med valp som gärna ställer upp så skicka PM till mig!
Ras spelar ingen roll, inte heller kön. Valpen måste vara valp, alltså högst 7 månader om det är en större ras och 5 månader om det är en liten ras.
Ett stort plus är om ägaren har bil och kan ta sig till Sundbyberg i Stockholm. Min väninna betalar gärna bensinen.
Med dessa bakslag börjar hon känna sig rätt nedslagen. 
Varma vårhälsningar,
Camilla Stefansdotter

måndag 9 april 2018

Uppdatering av gamla inlägg på gång

Nu var det drygt 5 1/2 år sen jag startade den här bloggen och jag känner när jag läser en del inlägg att jag inte riktigt håller med mig själv längre. Jag kommer därför att under de kommande månaderna uppdatera och nypublicera inlägg som behöver uppdateras. Överst i varje inlägg kommer ni kunna se när inlägget senast uppdaterades. Hittar ni inte ett inlägg ni söker efter, som ni vet att ni har läst på bloggen vid ett tidigare tillfälle, så innebär det troligtvis att inlägget är under uppdatering och kommer publiceras inom de närmaste två veckorna. Anledningen till att ett inlägg uppdateras kan handla om allt från stavfel och felskrivningar till att länkar inte längre är aktuella eller att min erfarenhet och kunskap sedan dess har ökat.

Jag kommer uppdatera det här inlägget varje gång jag har redigerat eller uppdaterat ett inlägg och länka till de inläggen.

Uppdaterade inlägg
Vad jag tycker om flexikoppel - från 30/1 2013, uppdaterat med ett fåtal meningar med ytterliggare fakta om flexikoppel och när det bör användas och inte.
Vad är en Cross-over hund? -  5/11 2012, en länk borttagen eftersom att den inte längre fungerade.
Inomhusaktivering för regniga dagar - Klickerträning (snabbgenomgång) - 9/11 2012, två länkar borttagna eftersom de inte längre fungerade.
Anmäl vanvård av djur! - 11/11 2012, länk till polisens hemsida fungerade inte så jag har bytt ut den mot en länk till Djurens rätt med liknande information om vad man kan göra när djur far illa.
Hundar kan bli blodgivare - 13/11 2012, länk till SLU fungerade inte så den är borttagen. 

Trevlig läsning!
Mvh Camilla Stefansdotter

Vad jag tycker om Flexikoppel

Det här inlägget är en uppdatering av inlägget som publicerades första gången den 30 januari 2013.

Ett flexikoppel är ett koppel som är upp till 10 meter långt och som rullas ihop inuti en spole när hunden inte använder hela längden. Man kan stoppa kopplet från att rullas ut genom att trycka på en knapp på ovansidan av "spolhuset". Om knappen inte fungerar så slänger man hela kopplet och skaffar ett nytt. Med tiden blir även själva kopplet slitet och när det blir det så köp ett nytt, ju mer slitet det blir desto större risk att det går av när hunden springer runt ett träd, en stolpe eller en hus- eller murgavel.
När man väljer flexikoppel kan man ofta välja mellan många olika färger, men det som i första hand ska styra ens val är att kopplet ska vara anpassat efter din hunds vikt. Kopplet är olika grovt beroende på hur stor och stark din hund är. Det säger sig självt att man inte kan välja ett tunt och fint koppel med viktangivelsen 8-15kg om man har en mastiff på över 50kg.

Flexikoppel
Jag har aldrig varit någon förespråkare av att använda flexikoppel på en hund. Den främsta anledningen har varit och är fortfarande att så många människor använder det på fel sätt, eller snarare att de bara använder det utan att förbereda varken sig eller hunden på hur det ska fungera.

Ett flexikoppel ska användas för hundens skull, för att ge en hund som inte kan vara lös p.g.a. jaktinstinkt, koppeltvång i området etc. mer utrymme att röra sig på.
Jag tycker inte att flexikoppel ska användas till alla hundar oavsett ras, ålder, kön, egenskaper etc. Det är främst en hunds individuella egenskaper som kan sätta stopp för användandet av flexikoppel.
Om en hund ogillar en viss typ av människor eller andra hundar ska man vara försiktig med att använda ett flexikoppel eftersom att hunden allt som oftast upptäcker sin "fiende" innan du gör det och vips är hela kopplet ute och din hund har fritt spelrum att hetsa upp sig och det blir svårare och svårare att få tag i hunden. Det är ingen dans på rosor att hala in en hund i flexikoppel! I början när vi använde det på våran gamla Lady, när hon var "tikhundsaggressiv" (vi gör alla våra misstag) brände både jag och min far fingrar och handflator på kopplet som var ett helsike att få tag i oavsett om man har vantar eller ej. Många hundar som ogillar vissa hundar eller människor, t.ex. om det är en terrier eller pinscher, går igång på ett stramt koppel och kan trissa upp sig själv ordentligt innan du har fått tag i kopplet och kan hala in hunden.
Lika jobbigt är det om man har en rädd hund som vill springa åt andra hållet när den ser eller hör något/någon som den inte vill ha att göra med - en sån hund tar också i för fulla muggar och är svår att få tag i. Har du dessutom en stor och stark hund drattar du snart på ändan och då är det inte bara 2 meter mellan dig och hunden utan väldigt många meter.

Har man en hund som är rädd eller som ogillar andra hundar eller människor (uppvisar agressiva beteenden såsom ihållande skall, utfall etc) så bör man för sin egen skull använda ett vanligt koppel för att det då blir lättare att både hantera och stötta hunden i olika situationer.

Så hur ska man använda ett flexikoppel?
För det första så anser jag att man ska ha sele på hunden när den har flexikoppel, man ska ha en bra sele som går ihop på hundens bröst, en s.k. y-sele. Om man har en sele på hunden när man använder flexikoppel så riskerar man inte att hunden får en whiplash-skada när den springer rakt ut i änden av kopplet - och det lär den göra minst en gång oavsett hur bra man tränat. Det kan alltid dyka upp en katt, hundkompis eller person som hunden gärna vill springa fram till som gör att man stoppar kopplet med knappen mitt i hundens sprint eller som gör att kopplet tar slut innan hunden är framme vid sitt mål.
För det andra så är det viktigt att hunden kan gå bra i ett vanligt koppel innan man börjar med flexikoppel. Eventuella problem man har i ett vanligt koppel; t.ex. att hunden drar eller rör sig från sida till sida (t.ex. fågelhundar som har det sökmönstret inbyggt) riskerar att mångdubblas när hundens utrymme blir större.
När man har en hund som går fint i vanligt koppel så kan man byta till ett flexikoppel, och då tränar man hunden att gå fint på samma sätt som man gjorde i det vanliga kopplet - bl.a. genom att stanna när hunden drar och gå när hunden går fint. Om hunden hetsas upp av ett hundmöte så väntar man tills hunden helt släppt det mötet innan man går vidare och släpper ut hela kopplet, annars far hunden bara ut i änden av kopplet och man måste hala in hunden och ändå pausa en stund tills hunden lugnat ner sig.
Jag rekommenderar att man lär hunden att gå fint i tre olika längder av flexikopplet; i kort koppel när hela kopplet är i rullen och hunden går vid sidan (s.k. fot), på 2-3 meters längd som ett vanligt koppel samt med kopplets fulla längd utrullat.

Om man har en hund som inte kan gå i flexikoppel p.g.a. något av ovanstående problem men inte heller kan vara lös oavsett var den är så rekommenderar jag att man åker/går till ett öppet område, t.ex. ett öppet fält eller en äng, sätter på hunden en sele och tränar hunden att gå i lina. Det finns linor från 10 meter upp till 50 meter som ger hunden ett enormt utrymme att röra sig på. I början kan det se ut som om hunden inte tycker om linan, men efter några gånger har hunden vant sig vid dess tyngd och att alltid släpa runt på linan och rör sig obehindrat. Nu kan man ge hunden utrymme att apportera, söka, springa, leka mm. Om hunden ska leka med en annan hund så bör bara en hund ha lina, annars får man gå till en rastgård istället, och så bör man ha full koll på hundarna hela tiden så att linan inte fastnar runt ett ben, en hals etc.
Obs! Linan ska bara användas på öppna områden där hunden kan utnyttja linans fulla längd, alla promenader i bebodda områden sker i vanligt koppel. Undantag kan göras under tiden hunden lär sig att gå med lina, men ta hänsyn till dina medmänniskor och andra hundägare och kalla in hunden och håll linan kort när någon vill passera.

Spårlina
Använd flexi på rätt sätt och ha kul med din hund!
Mvh Camilla Stefansdotter

Källor
Produkterna är från Häromi

När en hund biter

När man jobbar med hundar så ingår det i jobbet en risk att bli biten. Jag har blivit biten ett flertal gånger under de snart 10 år som jag varit hundinstruktör. Jag har aldrig blivit biten av en s.k. ”aggressiv” hund, och så var det inte heller den här gången. Den vanligaste anledningen till att hundar biter är smärta. Oftast går det att finna ut var hunden har ont och åtgärda problemet och få en frisk, glad och lycklig hund igen.
Så kom ihåg det om du har en hund som plötsligt börjar vakta mer, som ryggar eller börjar skaka när du ska ta i hen, som plötsligt eller gradvis blivit mer sällskapssjuk eller på annat sätt visar förändringar i sitt beteende. Ta det säkra före det osäkra och gå till en veterinär. Säg exakt vad som hänt, vad du ser hos hunden som har förändrats och be veterinären kolla hela kroppen. Tveka inte att be om röntgen och blodprover, speciellt inte om din intuition säger att det behövs. Var ärlig mot dig själv och veterinären så är chansen större att ni hittar vad som är fel.
Om en hundkunnig person; din hundrastare, hundtränare eller personalen på din hunds dagis säger att hunden kan ha ont så lyssna, för hundens skull. 


/Camilla