Och det är verkligen toppen, det är underbart när en hundägare hittar en instruktör som man klickar med och som man tycker förstår både en själv och hur just min hund fungerar. Det är så det ska vara och det är vad varje hund och varje ägare förtjänar.
Men... Sen finns det instruktörer, främst av den gamla skolan, som tyvärr inte alls har så stor inblick i hur samspelet mellan hund och ägare fungerar och ska fungera. Instruktörer som tycks kunniga nog när man är på kursen men som man sen känner att man behöver väldigt mycket stöd ifrån. Antingen behöver man ringa i tid och otid för att fråga hur man gjorde med det eller det eller så kanske man väljer att gå flera kurser i vardagslydnad efter varandra när den första borde varit tillräcklig.
Och här kanske några tänker att det är väl ens eget val - ja det är det. Och det kanske är hundägaren som behöver stöd för att den har svårt att förstå en del eller inte litar på sin egen förmåga - båda de alternativen är fullt möjliga. Men jag menar här att en bra hundinstruktör hjälper hundägaren att förstå genom att anpassa sin utlärningsmetod efter individen. Och en bra hundinstruktör hjälper hundägaren att hitta sin egen inre styrka och att lita på sin egen förmåga.
Naturligtvis finns det alltid undantag, människor som har anledning att tänka som de gör eller agera som de gör - ofta pga dåliga erfarenheter av olika slag. Det finns hundägare eller hundar som har så stora problem att det går över huvudet på en instruktör, och då blir det ju lätt att hundägaren ändå fattar tycke för instruktören och "stannar" hos denne år ut och år in. Och det låter ju som en väldigt bra kassako, eller hur?
Hur ska en bra hundinstruktör göra istället då? - Hänvisa vidare!
Är problemen för stora så hänvisa t.ex. hundägaren till en Hundpsykolog. Var ärlig med hundägaren och medge att de här problemen inte kan lösas med enbart (vardags)träning elle vilken typ av träning instruktören än är utbildad i. Kanske är instruktören även Hundpsykolog och det är ju väldigt bra, men det betyder inte att man kan hjälpa ALLA och det är faktiskt helt ok att erkänna när man nått sin gräns och känner att man vill hänvisa hundägaren vidare till någon annan.
Är problemen för stora så hänvisa t.ex. hundägaren till en Hundpsykolog. Var ärlig med hundägaren och medge att de här problemen inte kan lösas med enbart (vardags)träning elle vilken typ av träning instruktören än är utbildad i. Kanske är instruktören även Hundpsykolog och det är ju väldigt bra, men det betyder inte att man kan hjälpa ALLA och det är faktiskt helt ok att erkänna när man nått sin gräns och känner att man vill hänvisa hundägaren vidare till någon annan.
Och jag vet att det är lite tabu inom hundträning, men personligen känner jag också att det är helt ok att ha en konversation med en hundägare om hundägarens egna problem som kan vara allt från dåligt självförtroende (oftast) till brist på tillit till den egna hunden. Samtalet bör då handla om orsaken till dessa problem och vikten av att bearbeta de för hundens skull. Och känner du då som instruktör att de problemen går över huvudet på dig, att du inte är människospsykolog, då är det helt ok att säga det och att Du inte kan hjälpa personen förrän den har hjälpt sig själv. Men ofta så behöver hundägaren bara se sin del i det för att förstå och kunna arbeta sig igenom det.
Vad vill jag då med det här inlägget? Jo, när du går en valpkurs så lägg märke till hur kursen är upplagd och vad ni går igenom. Får du hunden att sitta på kurs eller får du lära dig hur du ska lära hunden att sitta? När du gått fortsättninhgskurse, känner du att du och hunden är redo att ta er an världen tillsammans och att nästa trotsålder kommer gå finfint med de metoder ni gått igenom och de verktyg du fått med dig eller känner du dig osäker och vill gärna gå kursen en gång till?
Var ärlig med din instruktör. Hen vill troligtvis hjälpa dig på bästa sätt.
Kurser i vardagslydnad ska ge kunskap, inte bara socialt samspel mellan hundägare och hundar. Om inte det är det som "kursen" går ut på, men då borde det istället heta "Vardagslydnadsträff".
Ha kul med din hund!
Lyckliga hundar lyder gärna!
Mvh Camilla
http://djurenshjarta.wordpress.com
Vad vill jag då med det här inlägget? Jo, när du går en valpkurs så lägg märke till hur kursen är upplagd och vad ni går igenom. Får du hunden att sitta på kurs eller får du lära dig hur du ska lära hunden att sitta? När du gått fortsättninhgskurse, känner du att du och hunden är redo att ta er an världen tillsammans och att nästa trotsålder kommer gå finfint med de metoder ni gått igenom och de verktyg du fått med dig eller känner du dig osäker och vill gärna gå kursen en gång till?
Var ärlig med din instruktör. Hen vill troligtvis hjälpa dig på bästa sätt.
Kurser i vardagslydnad ska ge kunskap, inte bara socialt samspel mellan hundägare och hundar. Om inte det är det som "kursen" går ut på, men då borde det istället heta "Vardagslydnadsträff".
Ha kul med din hund!
Lyckliga hundar lyder gärna!
Mvh Camilla
http://djurenshjarta.wordpress.com
